Gilgamesheposet: förord av Taina Kantola och Lennart Warring

Vi har ofta fått frågan: Varför översätter ni Gilgamesheposet? Varför har ni arbetat under så lång tid med en berättelse som så få känner till? I frågan finns redan svaret: Gilgamesheposet är känd av en del litteraturhistoriskt intresserade, men ett fåtal har läst det. Den enda översättningen till svenska som finns har redan 50 år på nacken. Nya fynd har gjort att nästan hela eposet är tillgängligt i dag. En gång i tiden för 3 500 år sedan ingick eposet i dåtidens läroplan. Det lästes, studerades och kopierades på skrivarskolor i Främre Orienten. De första översättningarna från originalspråket gjordes redan då. Översättningsarbetet var vid denna tid tidskrävande. Antalet lexikon var inte så stort som i dag. Det krävdes stor skicklighet och möda att skriva ner långa berättelser med hjälp av komplicerade kilskriftstecken på lertavlor.
På datorns tangentbord kan man i dag snabbt skriva texter, radera och skriva om, men själva översättandet är nästan lika mödosamt i dag som då. Det som underlättat arbetet är själva berättelsen. Dess underhållande berättarstil och dråpliga handling har gett oss många roliga stunder. Vi har ofta haft anledning att förundras över författaren Sin-leqi-unninnis finurliga humor och djupa människokännedom. Att umgås med denna gamla text har också gett en viss distans till det moderna vardagslivets andfådda lyckojakt. Likt många moderna människor jagade Gilgamesh själv framgång och berömmelse, körde huvudet i väggen och tvingades till slut ompröva allt i sitt liv. Han fick tillfälle att reflektera Över livets stora frågor: hur man lever ett gott liv, hur man blir vis och hur man kan acceptera dödens obeveklighet.
Gilgamesheposet är en berättelse med många bottnar. Den kan läsas som en underhållande historia som både lockar till skratt och eftertanke. Efter den översatta episka texten finns berättelsen i sammanfattning för att underlätta läsningen. Därefter behandlas eposets ursprung, historiska utveckling och inflytande på senare litteratur. Slutligen ger vi en kort tolkning av Gilgameshs väg till vishet utifrån ett psykologiskt och filosofiskt perspektiv. Vi behandlar också några av de esoteriska motiv som förekommer i eposet.
Eposets inledning innehåller en uppmaning till den framtida läsaren: "Lyft upp tavlan av lapis lazuli, läs berättelsen om den man, Gilgamesh, som gick igenom alla lidanden."
Lennart Warring och Taina Kautola