Ignacio Altamirano

Författaren hade indianskt ursprung och föddes i Tixtla. Han fick ett stipendium till högre studier, men relegerades sedan han vid 18 års ålder startat en tidskrift som inte föll skolan i smaken. I stället arbetade han på olika håll i landet som lärare. Han började i samma veva med teater och skrev sin första bok, som inte finns bevarad.

1854 deltog Altamirano i kampen mot diktaturen och tog senare till vapen ytterligare två gånger. Han kämpade bl a vid sidan av Juárez de Querétaro för att få ett slut på det franska inflytandet över Mexiko.

Han debuterade 1869 med romanen Clemencia. 1880 publicerades novellsamlingen Cuentos de invierno, las tres flores. Bland hans böcker finns också en diktsamling, Rimus (1880). Hans mest kända bok, El Zarco (Rövarhövdingen), skrevs mellan 1885 och 1888 men utgavs först efter förra sekelskiftet.

Altamirano var också tidningsman och fanns med bland grundarna av tidningen El Correo de México. Han satt ett tag i unga år i kongressen där han lär ha varit en av sin tids bästa talare. Mot slutet av sitt liv utnämndes han till Mexikos konsul i Spanien och senare Frankrike. Han dog under ett besök i Italien i staden San Remo.