Violeta Parra Violeta del Carmen Parra Sandoval
* 4 oktober 1917 i San Carlos, Chile † 5 februari 1967
Vem har inte hört och sjungit med i sången Jag vill tacka livet? Gracias a la vida är utan tvekan den allra mest kända sången från Latinamerika. Violeta Parra skrev den mot slutet av sitt liv, någon gång mellan 1965 och 1967. I februari 1967 begick hon självmord efter att ha funnit livet för tungt att leva.
Violeta Parra växte upp i Chillán, i en konstnärlig, bohemisk miljö. Storebror Nicanor, som fötts 1914, skulle komma att bli en av Chiles största 1900-talspoeter. Ett sjuttiotal av hans dikter finns översatta till svenska.
Violeta Parra hade en bred repertoar inom det konstnärliga området. Hon skrev poesi, målade och arbetade med keramik och textil, och ställde som första latinamerikanska konstnär någonsin ut på Louvren i Paris 1964.Hon uträttade också ett ovärderligt arbete genom att resa runt i Chile och spela in och dokumentera gamla chilenska folksånger som annars skulle ha försvunnit med de människor som sjöng dem.
Men det är för sina sånger som hon blivit känd och älskad. Volver a los diecisiete (Att åter bli sjutton år gammal), Lo que más quiero (Mannen jag älskar) och Que vivan los estudiantes (Leve våra studenter) är några av hennes mest kända. De har sjungits på svenska av bland andra Arja Saijonmaa. Eva Stenvång