Den hemliga trädgården

När den brasilianska författaren Ana Maria Machado år 2000 fick barnboksvärldens mest prestigefyllda utmärkelse, HC Andersen-Award, som utdelas av International Board on Books for Young People (IBBY), lät hon sitt tacktal kretsa kring vikten av översättningar med utgångspunkt i den brasilianska barn- och ungdomslitteraturen, för de flesta av oss en hemlig trädgård, även om en annan brasiliansk författare, Lygia Bojunga Nunes fick samma utmärkelse redan 1982.

"Att anlägga en trädgård går inte på bara en generation. Att utveckla en inhemsk litteratur för barn och vuxna är inte ett individuellt arbete. Det kräver kontinuitet, några som följer upp andras ansträngningar. Det krävs ett noggrant val av frö, en delikat balans mellan tukt och gödning, återupptäckta lokala arter, tålmodig träning för att anpassas till omgivningen… Vår trädgård är naturligtvis helt olik den skira trädgård där Tummelisa brukade sova i en blomma, som HC Andersen berättade om i vår barndoms saga. Men vår trädgård är tropiskt vacker och i samklang med omgivningen, den passar i landskapet runt oss…" Och hon fortsatte: "Tänk om dansken HC Andersen inte hade blivit översatt…men som tur var blev han det. Han var ju vit och europé, granne med England och levde i en tid då kulturutbudet mellan länderna i Europa var en realitet och då inget språk hade total hegemoni, som engelskan idag. HC Andersens verk blev översatta så att de kunde uppskattas över hela världen och den danske författaren blev en vacker svan… Det blev även möjligt att ge en medalj med hans namn till två brasilianska kvinnliga författare så att de fick beröm och blev inbjudna att simma tillsammans med honom i en vacker sjö.

Men om våra böcker inte blir översatta, tillsammans med verk av andra lika fula ankungar som vi, födda på södra halvklotet, kommer vi en dag att inse att detta bara var en illusion. Vi kommer att vara kvar i ghettot, simmande i en dypöl, dumma nog att tro att någonting förändrades bara för att en vacker svan kom flygande och simmade bredvid oss en stund…" Ana Maria Machado menar att först när nya läsare får tillgång till en värld som de inte ens drömmer om att den finns, först när ett barn i ett land helt annorlunda än hennes kan läsa vad hon skriver, lär känna hennes ord, hennes personer, hennes fantasi, hennes känslor, hennes idéer har HCAndersen-priset fungerat som det är tänkt - att bygga broar mellan olika människor och kulturer. Många av världens länder har mycket litet skrivet för barn och ungdomar (och inget översatt till svenska). Men överallt finner man en berättartradition som består av fabler och sagor. Afrika med sitt rika djurliv känns som fabelns kärnområde.

Fabeln är en urform, en ordknapp och ofta mycket moralisk episod med djur som symboler för mänskliga svagheter och en snärtig dialog. Både fabeln och saga är uråldriga. Folksagan kommer vandrande långt bortifrån tvåflodslandet och Indien. Den har funnits så länge det har funnits människor som kunnat berätta och människor som velat lyssna. Den klassiska arabiska sagoskatten kom tidigt med handeln och islam över till Östafrika. Den äldsta sagotraditionen är samlad i Tusen och en natt som nedtecknades under 1300-1400-talet. Så fördes den vidare av sjömän, soldater och slavar. Korstågen spred krig och elände - och sagor. En riktig folksaga breder ut sig och hämtar kraft från den sociala situation och den miljö den berättas i. Askungen berättas inte likadant i Kina och i Sydafrika, men kärnan är densamma. Den muntligt berättade folksagan blir aldrig omodern eftersom den hämtar kraft från sin samtid och anpassas till den. Berättaren fokuserar det som hon eller han uppfattar som mest angeläget och många lite mer komplicerade sagor problematiserar frågor som makt och vanmakt, rättvisa, att hitta en partner. Folksagan arbetar med motsatser: god/ond, fattig/rik, vacker/ful, stad/land, dum/klok, lat/flitig. Allt bygger på själva handlingen och person- och miljöbeskrivningar är summariska. Berättelsen är varken förankrad i tid eller rum. Lyssnaren/läsaren får själv fylla i.

Tips för vidareläsning

Världens barnboksförfattare från Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern / presenterade av Britt isaksson & Sven Hallonsten ; dessutom essäer av Jay Heale ... -BTJ, 2008.

Innehållsförteckning:

Förord av Sven Hallonsten 6
Jag tänker med dom ord jag har 9-17
Inledning av Britt Isaksson
Var är Afrikas böcker? 18-27
Meshack Asare Ghana (bi) 28-29
Lesley Beake Sydafrika (bi) 30-32
Niki Daly Sydafrika (bi) 33-35
Christian Epanya Kamerun (sh) 36-38
Fatou Keita Elfenbenskusten (sh) 39-41
Piet Grobler Sydafrika (bi) 42-45
John Kilaka Tanzania (sh) 46-48
Dario de Melo Angola (bi) 49-52
Gcina Mhlophe Sydafrika (sh) 53-55
Beverley Naidoo Sydafrika (bi) 56-59
Jenny Robson Botswana (bi) 60-62
Véronique Tadjo, Elfenbenskusten (sh) 63-66
En kinesisk barnboksredaktörr 68-75
Drömmen om en indisk bilderbok 76-81
Ryöji Arai Japan (bi) 82-84
Hooshang Moradi Kermani Iran (sh) 85-87
Anushka Ravishankar Indien (sh) 88-90
Marjane Satrapi Iran (sh) 91-93
Sookhee Choi Korea (sh) 94-96
Nguyen NgocThuan Vietnam (sh) 97-99
Qin Wenjun Kina (sh) 100-102
En lyckad blandning - om barnlitteraturen i Latinamerika 104-109
Om barnboksmässan i Rio och Foro de Ilustradores Argentina (bi) 110-111
Lygia Bojunga Brasilien (bi) 112-115
Ivar Da Coll (Röström) Colombia (bi) 116-119
Francisco Hinojosa Mexico (sh) 120-122
ISOL (Marisol Misenta) Argentina (bi) 123-125
Maria Lópezz Vigil Nicaragua (sh) 126-128
Jorge Luján Argentina/Mexico (bi) 129-131
Ana Maria Machado Brasilien (sh) 132-135
Graciela Montes Argentina (bi) 136-138
Eusebio Topooco Bolivia (bi) 139-141
Fernando Vilela Brasilien (bi) 142-144
Ziraldo (Alves Pinto) Brasilien (sh) 145-148
Bara i början av kampen - om barnlitteraturen i Arabvärlden 151-157
Behi Ak Turkiet (sh) 158-160
Mahmut Baksi Kurdistan/Sverige (bi) 161 -163
Samah Idriss Libanon (bi) 164-167
Sonia Nimr Palestina (sh) 168-171
Uri Orlev Israel (bi) 172-175
Rafik Schami Syrien (bi) 176-179
Idries Shah Afghanistan (sh) 180-182
Litteraturlista 184
Personregister 190