Jesús Díaz

Jesús Díaz föddes i Havanna. Han var 18 år vid revolutionen och tillhörde de många unga som tog aktiv del i uppbyggnaden av ett nytt kubanskt kulturliv utan nordamerikansk dominans.

Han grundade och ledde kulturtidskriften El Caimán Barbudo och fanns även med i ledningen för den socialvetenskapliga tidskriften Pensamiento Crítico. Han var också verksam som filmregissör vid det kubanska filminstitutet. Utöver sitt konstnärliga engagemang var han professor i filosofi vid universitetet i Havanna.

Jesús Díaz tvingades gå i exil 1991 efter att ha publicerat en essä som inte föll kulturministern Armando Hart i smaken. Titeln på den var Los anillos de la serpiente.

Han flyttade först till Berlin men bosatte sig sedan i Madrid där han kombinerade sitt författarskap med att undervisa och ge ut tidskriften Encuentro de la cultura cubana. Där gav han utrymme åt olika kubanska författare, både sådana som är verksamma i sitt hemland och de som gått i exil.

Jesús Díaz debuterade 1966 med novellsamlingen Los años duros. Bland hans romaner kan nämnas Las iniciales de la tierra 1986, Palabras perdidas (1992), La piel y la máscara (1996) och Dime algo sobre Cuba (1998).