Lo Fu

Lo Fu, vars riktiga namn är Mo Lo-fu, växte upp i en liten stad i provinsen Hunan. Vid den japanska invasionen i mitten av 1940-talet anslöt han sig till ett gerillaförband där han kämpade fram till krigsslutet. Under tiden efter kriget studerade han på gymnasiet och läste modern poesi från både Kina och Europa. Bland de författare som kom att inspirera honom var Rilke, Rimbaud och Appolinaire. Lo Fu anslöt sig till nationalisttrupperna och följde med dessa till Taiwan 1948. Efter avslutade universitetsstudier tog han värvning och placerades vid en flottbas i södra Taiwan, där han tillsammans med poeterna Ya Hsien och Chang Mo grundade tidskriften Chuangzao shi (Den skapande epoken).

Lo Fu skrev egen poesi redan på 1940-talet, men hans första diktsamling, Linghe (Den besjälade floden), kom inte ut förrän 1957. År 1958 utnämndes han till förbindelseofficer på ön Kinmen och upplevelserna av det ständiga granatregnet från det kinesiska fastlandet fick honom att skriva den långa diktsviten Shishi zhi siwang (Döden i stenkammaren) som publicerades 1965. Det är ett pessimistisk och surrealistiskt verk om människans villkor i en grym och meningslös värld som chockade både läsare och kritiker.

Under slutet av 1960-talet tjänstgjorde Lo Fu även i en taiwanesisk rådgivande delegation stationerad i Saigon, Vietnam. Också här upplevde han krigets grymheter på nära håll. Under 1970-talet studerade han klassisk kinesisk litteratur och vände sig bort från det västerländska inflytandet för att istället hitta surrealistiska drag i den zenbuddistiska traditionen. Lo Fu pensionerades 1974. Han har erhållit de flesta större litterära utmärkelser på Taiwan och utkommit med ett tjugotal dikt- och essäsamlingar. Han har översatt ett stort antal böcker och är även en prisad kalligraf med många utställningar bakom sig. 1996 flyttade han till Vancouver, Kanada.

Anna Gustafsson Chen