De vilda detektiverna

De vilda detektiverna är romanen om den tid som flytt beskrivet i en stämning av saknad. När boken kom ut i den spanskspråkiga världen höjdes den till skyarna av kritikerna. De lyfte fram att Bolaño speglar Latinamerika som ett sinnestillstånd i stället för en plats. Det finns en risk att denna roman främst kommer att intressera författare och poeter. Litterära personers namn flödar genom texten som är full av satir och bitska angrepp på Bolaños kollegor. 
Men romanen beskriver också en passion för litteratur och poesi och en förtvivlad önskan att hålla sig utanför givna mallar.Den ger även en bild av den Latinamerikanska kontinentens olika ekonomiska, sociala och politiska bakslag och hur konsekvenserna av dessa avspeglas hos enskilda människor.

Romanens första och sista del handlar om den 17-årige Juan García Madero, en föräldralös juridikstuderande i Ciudad Mexico som försörjs av farbror och faster. Han är berättaren som i dagboksform under tidsperioden 1975-1976 beskriver hur han kommer i kontakt med en litterär avantgardistisk grupp som kallar sig för "inälvsrealisterna". Huvudpersonerna i romanens alla tre delar är chilenaren Arturo Belano, troligen Bolaños alter ego, och mexikanen Ulises Lima, som sägs ha en numera bortgången mexikansk poet, Mario Santiago Papasquiaro, som verklig förebild. I romanen har Belano och Lima föresatt sig att söka rätt på den spårlöst försvunna poeten Cesárea Tinajero. Mycket är oklart runt både den kvinnliga poeten och de två sökarna. Rykten gör gällande att de unga männen har kontakter med undre världen och att den tidskrift som getts ut i två nummer finansierats genom försäljning av droger.

Mittenpartiet behandlar åren 1976-1996 och spänner över flera kontinenter. Olika röster berättar och försöker ge förklaringar till vad som drivit Belano och Lima i deras sökande. Resultatet blir en motsägelsefull bild som inte besvara frågan om vad som egentligen hände när de försvann i Sonoras ökenliknande landskap för att söka efter en kvinnlig poet som varit försvunnen sedan 1920-talet.

Läsare utan koppling till Latinamerika gör klokt i att starta med en genomgång av de utmärkta noter översättaren Lena E. Heyman bjuder på i slutet av bokförlaget Tranans drygt 700-sidga utgåva. Det finns fler romaner, ett par novellsamlingar samt poesi av Roberto Bolaño, men dessa är ännu inte översatta till svenska. Under sjukdomstiden skrev han på den drygt tusensidiga romanen 2666 som gavs ut efter hans död. Den romanen spinner vidare på trådar från De vilda detektiverna.

Margareta Lilja