Flickan och Olivträden
Nablus, Palestina, 1967. Oraib tycker mycket om olivträden som växer utanför flyktinglägret där hon bor. Varje år plockar hon och mamma oliverna tillsammans. Det roligaste Oraib vet är när hon får stampa på oliverna så att kärnorna lossnar och den gröna oljan pressas ut. Hennes mamma brukar berätta om olivträden i deras gamla hem, före kriget. Därför känns träden speciella för Oraib, som ett band till platsen de tvingades lämna. Men nu är det krig igen, och familjen måste fly än en gång. Det gör Oraib ledsen. Innan de åker, ger hon ett löfte till sina kära träd. Hon lovar att se till att deras berättelse lever vidare.
Förlagsinformation
