Hedersgästen

Gordimers femte roman tilldrar sig i ett fiktivt centralafrikanskt land.
Evelyn James Bray återvänder för att fira självständigheten i det land där han tidigare varit kolonialtjänsteman. Bray förlorade sitt arbete och hemkallades sedan han allt mer började engagera sig i afrikanernas frihetssträvanden och Folkets frihetsparti (FFP), vars förgrundsfigurer Mweta och Shinza blev hans nära vänner. Nu ska de gamla drömmarna äntligen bära frukt, Mweta ska bli landets förste president och Bray inbjuds som hedersgäst vid självständighetsfirandet. Mweta övertalar Bray att stanna kvar i landet och bli hans specielle rådgivare i undervisningsfrågor De gamla partikamraterna från FFP, president Mweta och fackföreningsmannen Shinza, hamnar på kollisionskurs när Mweta försöker begränsa fackföreningarnas makt.
I vidare mening representerar de två helt skilda intressen. Den politik Mweta står för gynnar neokolonialisterna, landets elit med vittgående ekonomiska intressen. Shinza representerar arbetarna och bönderna, som inte har några andra ekonomiska intressen än sig själva. Mweta utgår som segrare i maktkampen, men Bray har redan tagit ställning för Shinza. Det är det ekonomiska beroendet som tvingar regeringen att lägga band på fackföreningarna. De multinationella bolagen pressar regeringen till eftergifter. Snart införs också valutarestriktioner. De första tecknen på förföljelse av oliktänkande börjar inrapporteras från provinserna. Demokratin kantrar, det politiska förtrycket ökar, ekonomin rasar.
Shinza drar sig tillbaka till landsbygden med en gerillagrupp. Bray mördas när han är på väg till Europa för att på Shinzas begäran skaffa vapen och stöd för gerillans sak.

Med stor detaljrikedom, men utan att förlora de breda linjerna ur sikte, beskriver Gordimer en process som inte är någon nyhet på den afrikanska kontinenten. Den politiska analysen är skickligt gjord.
Ämnet har behandlats förr i afrikansk skönlitteratur, bl.a. i Peter Abrahams bok Segrarens krans.

Barbro Norström Ridaeus