Imamens fall

Översättare:
Original: Suqut al-Imam (1987)
Romaner Afrika
Ämnesord:

Huvudpersonen i denna klagosång över en kvinnas lidande i en islamisk diktatur är Bint Allah, imamens utomäktenskapliga dotter. I sin gestalt symboliserar hon alla kvinnor som förtrycks och förnedras i religionens namn, men också den solidaritet och det systerskap som kan få fundamentalismen på fall.

Handlingen tilldrar sig i ett namnlöst land där imamen innehar såväl den religiösa som den politiska makten. Vid sin sida har han chefen för säkerhetspolisen, den store skriftställaren och ledaren för den officiella oppositionen som ser till att hans herravälde hålls på plats. Diktaturens yttersta strävan är att vidmakthålla männens makt över kvinnorna.

Språket böljar hallucinatoriskt, mer som poesi än prosa. Gång på gång under berättelsen frambesvärjes bilden av kvinnan som jagas och dödas av männen som utnyttjat henne. Kvinnan är Bint Allah, men också hennes mor och alla andra kvinnor, som dagligen utnyttjas och förödmjukas under religionens täckmantel.
Barbro Norström Ridaeus

Anmärkning 

Översatt efter engelskan The fall of the Imam