Luanda: tre berättelser

Översättare:
Original: Luuanda: estórias (1964)
Novellsamlingar Angola
Ämnesord:

Tre anspråkslösa berättelser från slummen i Angolas huvudstad Luanda. Det är den fattiga afrikanska befolkningens slitsamma vardag som skildras. I den första berättelsen får vi följa en fattig ung man under den dag i hans liv när han tvingas inse att flickan i hans drömmar aldrig ska bli hans och att han kommer att förlora henne till en ung man med fast arbete och bil. Den andra handlar om tre småtjuvar och komplikationerna i samband med stölden av en papegoja, och den tredje är en social och politisk allegori i vilken två grannkvinnor, var och en på sitt sätt, försöker bevisa äganderätten till ett ägg. Så småningom deltar allt fler i den livliga dispyten och argumenten haglar. De tre historierna skrevs mellan 1962 och 1964 när Vieira påbörjat det fjortonåriga fängelsestraff han ådömts för att i en BBC-intervju ha avslöjat en hemlig lista med namn på desertörer ur den portugisiska armén i Angola. För att skildra befolkningens sätt att tala anknyter han till lokalspråket kimbundu, som det talas bland de fattiga i Luandas musseques (kåkstäder). Boken tillförde den traditionella portugisiskan nytt blod och innebar något av en språklig revolution när den utkom i Lissabon 1964. I senare böcker fortsatte och utvecklade Vieira de språkliga innovationerna ytterligare. När det portugiska författarförbundet i maj 1965 tilldelade Luuanda sitt förstapris möttes beslutet både av beröm och protester. Fascistregimen förbjöd boken och upplöste förbundet. Trots att regimen gjorde gällande att det var språkdebatten som fick den att ingripa, visste alla att regeringens inblandning också hade politiska orsaker: författarens status som MPLA-man och politisk fånge och hans lysande förmåga att levandegöra ett stycke angolansk verklighet. Genom att ge ansikten och röster till dessa de allra fattigaste och mest förbigångna och skildra dem med kärlek och respekt, motarbetade han den portugisiska fascistregeringens kolonialpolitik och väckte den portugisiska allmänheten till insikt och medkänsla.

Barbro Norström Ridaeus