Om icke vetekornet

Översättare:
Original: A grain of wheat (1967)
Romaner Kenya

Mottot till denna komplexa och psykologiskt djuplodande roman är hämtat från Paulus första brev till korintierna. Kap. 15:36?37, Du oförståndige! Det frö du sår, det får ju icke liv, om det icke först har dött. Och när du sår, då är det du sår icke den växt som en gång skall komma upp, utan ett naket korn, kanhända ett vetekorn, kanhända något annat.

Ngugi använder ofta Bibelns språk för att på ett generellt plan åskådliggöradet politiska skeendet i romanen. I kampen för ett fritt och självständigt Kenya måste några dö för att andra ska få leva. Frihetshjältarnas offer är inte förgäves: de är de frön som dör för att bära nyttliv. Bibeln spelar också stor roll på ett personligt plan, enstöringen Mugo ser sig själv som en Moses som ska föra sitt folk ut ur fångenskapen.
?Moses hade också varit ensam och vaktat djuren åt Jethro, sin svärfar. Och han hade lett hjorden bortom öknen och kommit till Guds berg, till Horeb. Och en Guds ängel hade uppenbarat sig för honom i en brinnande buske. Och Herren hade ropat till honom med svag röst, Moses, Moses. Och Mugo ropade, Här är jag, Herre.

Romanen tilldrar sig under de fyra dagar som mynnar ut i firandet av Uhuru, Kenyas självständighet, den 12 december 1963. Ngugi skildrar här Mau Mau-revoltens effekter på individuell nivå. Frihetskämpen Mugo, snickaren Gikonyo, hans hustru Mumbi och kontoristen Karanja har alla fått betala ett pris för självständigheten. Genom återblickar får vi se hur högt priset varit. Deras liv är sammanflätade med den döde Mau Mau-ledaren Kihikas liv. Han framträder här som en Kristusgestalt liksom Var och en som svär enighetens ed för att ändra sakernas tillstånd här i Kenya är Kristus. Likt Kristus blir också Kihika förrådd av en av sina egna. Han hängs offentligt på marknadstorget i Rung ei av kolonialmyndigheterna. Men partiet lever vidare och växer och tar näring ur de efterlevandes minnen av denna händelse.
Vid självständighetsfirandet är det självklart att Mugo ombeds att hålla minnestalet över den döde. När han vägrar att infinna sig uppfattas det först som ett tecken på anspråkslöshet, men Mugo återkommer och erkänner att det var han som utlämnade sin vän till britterna.

Barbro Norström Ridaeus

Anmärkning 

Tidigare upplaga Corona, 1982