Ngũgĩ wa Thiong'o

* 5 januari 1938 i Kamiriithu, Kenya

Ngugi wa Thiong'o, Kenyas störste författare, föddes i Kamiriithu nära Limuru. Hans far hade fyra hustrur och Ngugi har inte mindre än 27 syskon. Han hette James Ngugi till mars 1970 när han antog sitt traditionella kikuyunamn Ngugi wa Thiong'o. Legenden om landet som gavs till kikuyufolket är central för hela hans författarskap. De flesta av hans romaner handlar om vad som händer när människan skiljs från sina förfäders land, något som Ngugi själv upplevde på nära håll när en vit farmare berövade hans far det land där hans familj bott i generationer.

Kolonialismen och neokolonialismen är framträdande teman, som han fortsatt att utveckla i varje ny bok.Outtröttlig och orädd har han attackerat avarterna i samhället, bristande jämlikhet och orättvisor. Under studietiden vid Makerere University College i Kampala, Uganda det äldsta i sitt slag i Afrika och det enda där man kunde ta examen i engelsk litteratur skrev han sina två första romaner och sin första pjäs, The black hermit, som framfördes av Ugandas nationalteater 1962 och gav honom en viss, om dock begränsad ryktbarhet. Weep not, child, som han utgav under namnet James Ngugi, var den första romanen av en östafrikansk författare och den väckte internationellt uppseende. 1965 kom den bok som han skrev först, The river between.

Under studietiden i Leeds lärde han känna verk av Marx och Fanon, vilket gjorde honom till övertygad marxist. Det var också i Leeds han skrev sin tredje roman, A grain of wheat. Hans rykte som den främste författaren i Östafrika stadfästes med romanen, som möttes av lysande recensioner. 1972 erbjöds han att leda den litteraturvetenskapliga institutionen vid universitetet i Nairobi. I flera år hade han kämpat för att litteraturstudenterna skulle få byta ut en del av den engelska kurslitteraturen mot litteratur som relaterade till Afrika, nu kröntes hans kamp med framgång. Några år efter självständigheten ökade trycket i Ngugis sociala kritik. Han gisslade de rika markägarna och de opportunistiska politikerna, som utnyttjade de fattigas maktlöshet för egna fördelar. För att försöka få bönderna och arbetarna medvetna om de krafter som styrde deras liv övergick han till att skriva på kikuyu. Tillsammans med Ngugi wa Mirii skrev han pjäsen Ngaahika ndeenda (1980; Jag gifter mig när jag vill, 1984). Pjäsen skrevs för bönder och arbetare i hans hemstad Limuru och uppfördes på kulturcentret i Kamiriithu. Uppförandet ledde till att Ngugi fängslades utan rättegång. Detained: a writer's prison diary (1981) är hans skildring av året i fängelse, men också en redogörelse för hans försök att väcka sitt folk till politisk insikt. I fängelset skrev han romanen Caitaani mutharaba-ini, som han själv senare översatte till engelska under titeln Devil on the cross.

Ngugi har framhärdat i att skriva sina romaner och pjäser på kikuyu, trots att de blir förbjudna i hans hemland. Hansroman Matigari (1986), finns i dansk (1990) och engelsk (1989) översättning, men inte på svenska. Den handlar om en överlevande från frihetskampen som kommer ned från bergen för att ta del av den gyllene framtid som lovades folket vid självständigheten. Vad han finner är att allt blivit vid det gamla: fattigdom, rädsla och korruption härskar nu som då. I oktober 1986 publicerades Matigari ma njiruungi på kikuyu i Kenya, i februari 1987 drogs upplagan in av regeringen. Boken hade då sålt i 3 346 exemplar. En person arresterades för att ha läst högt ur den.

Sedan 1982 lever Ngugi i exil. Han har bott i London och New York. På 90-talet var han professor i jämförande litteratur vid New York University. Efter att ha deltagit i en filmkurs i Sverige 1985/86 har han allt mer börjat ägna sig åt film. Barbro Norstöm Ridaeus

Ngugi wa Thiong'o är numera lärare i engelska och jämförande litteratur vid University of California, Irvine,USA. Han är också chef för Center for Writing and Translation vid detta universitet.

2004 besökte han Kenya efter 20 år i exil. Under besöketbröt sig rånare in hotellrummet, bestal och misshandlade honom och våldtog hans fru.

Romaner: Weep not, child (1964; Upp genom mörkret, 1981), The river between (1965; Floden mellan bergen, 1971), A grain of wheat (1967; Om icke vetekornet, 1982), Petals of blood (1977; En blomma av blod, 1981), Caitaani mutharaba-ini (1980; Djävulen på korset, 1982), Matigari ma njiruungi (1986; engelsk övers. Matigari,1989; dansk övers. 1990). Wizard of the crow (2006) Novellsamlingar: Secret lives and other stories (1975). Självbiografiska verk: Detained: a writers prison diary (1981). Dramatik: The black hermit (1968), This time tomorrow (1970) innehåller tre pjäser: The rebels, The wound in the heart och This time tomorrow. (Tillsammans med Micere Githae Mugo) The trial of Dedan Kimathi (1976), en dramatisering av några episoder ur Mau Mau-ledarens liv. (Tillsammans med Ngugi wa Mirii och byborna i Limuru) Ngaahika ndeenda 1980; I will marry when I want, 1982; Jag gifter mig när jag vill, 1984).

Maitu njugira (Mor sjung för mig) är en musikal med dokumentär bakgrund som Ngugi författade tillsammans med sina medarbetare. Den handlar om det koloniala Kenya och befolkningens glädjeämnen och sorger i kampen för befrielse. I musikalen ingår mer än 80 sånger från åtta olika etniska grupper i Kenya. Repetitionerna började i november 1981. I februari 1982 meddelade regeringen att truppen från KCECC (Kamiriithu Community Education and Cultural Center) inte fick uppföra verket på Kenyas nationalscen. Ngugi och hans team kringgick förbudet genom att bjuda på öppna repetitioner vid universitetet i Nairobi. Uppskattningsvis mellan 12 000 och 15 000 personer hann se föreställningen innan regeringen stoppade och totalförbjöd musikalen den 25 februari 1982. En månad senare lät regeringen jämna KCECC:s utomhusteater med marken. Essäer: Homecoming: essays on African and Caribbean literature, culture and politics (1972), Education for a national culture (1981), Writers in politics: essays (1981, rec. och utökad uppl. 1997) omfattar tio års artiklar och föreläsningar om litteraturens betydelse.

I inledningen sammanfattar han sitt artistiska manifest: Författaren har inget val, han kan inte undgå att ta ställning i klasskampen. Omedvetet eller medvetet speglar hans arbete den ekonomiska, politiska, kulturella och ideologiska kamp som pågår i samhället. Han kan välja sida, men han kan inte förbli neutral. Varje författare är en politisk författare. Den enda frågan är vilken eller vems politik Barrel of a pen: resistance to repression in neo-colonial Kenya (1983; förkortad dansk övers. Med pennen som våben: kulturkamp og undertrykkelse i Kenya, 1984). Dikter, tal och artiklar där Ngugi diskuterar författarens och kulturens roll i det kenyanska samhället.

Övriga essäsamlingar är: Decolonising the mind: the politics of language in African literature (1986), som bl.a. handlar om språkimperialismen, Writing against neocolonialism (1986), tal hållet vid African Literature Associations årsmöte 1985 och Moving the centre: the struggle for cultural freedoms (1993). Penpoints, gunpoints, and dreams: towards a critical theory of the arts and the state in Africa (1998). Barnböcker: Njamba Nene na mbaathi i mathagu (1982; Njamba Nene and the flying bus, 1986), Bathitoora ya Njamba Nene (1983; Njamba Nenes pistol, 1986), Njamba Nene na cibu kingangi (1986; Njamba Nene andthe cruel chief, 1989).

Artiklar 

För vidareläsning om Ngugi wa Thiong'o och hans författarskap: Cook, David & Michael Okenimkpe, Ngugi wa Thiong'o: an exploration of his writing. London: Heinemann, 1983. (Studies in African literature). Killam, G.D., An introduction to the writings of Ngugi. London: Heinemann, 1980. (Studies in African literature). Sicherman, Carol, Ngugi wa Thiong'o: the making of a rebel: a source book in Kenyan literature and resistance. London: Hans Zell, 1990 (Documentary research in African literature; 1.).

Bibliografi – böcker

The Wizard of the Crow (2006)
Kamiti, högutbildad men likväl tiggare, stöter ihop med Nyawira, radikal kvinnorättskämpe, under en razzia i samband med en demonstration. För att undkomma polisen...
Modernista 2016; övers. Jan Ristarp
Människor gick en gång »på armar och ben precis som de andra fyrbenta varelserna« enligt Ngugi wa Thiong'os poetiska nygestaltning av människans plats i...
Weep not, child (1964)
Modernista 2015; övers. Jan Ristarp
Ngugis debutroman är den första romanen från Östafrika och den gav honom internationellt anseende och pris på kulturfestivalen i Dakar 1966. Författaren skrev boken n...
Caitaani mutharaba-ini (1981)
Ngugis engelskspråkiga romaner väckte uppmärksamhet utomlands, men de var utom räckhåll för de flesta kenyaner. För att nå den fattiga bondebefolkningen...
The river between (1965)
Detta är en roman om gammalt och nytt, om konflikten mellan den gamla stamkulturen, där man håller fast vid kikuyus traditioner och sedvänjor, och den nya tidens samhälle d...
A grain of wheat (1967)
Mottot till denna komplexa och psykologiskt djuplodande roman är hämtat från Paulus första brev till korintierna. Kap. 15:36?37, Du oförståndige! Det frö du s...
Dreams in a time of war
Norstedts 2012; övers. Jan Ristarp
Den unge Ngugi wa Thiong'o vet inte vilket barn i ordningen han är i familjen. Han tror sig vara faderns tjugofjärde. Däremot vet han att han är sin mors femte barn. En dag...
Petals of Blood (1977)
Norstedts 2012; övers. Jan Ristarp
  Kenyas självständighet 1963 innebar inte den förändring av de sociala villkoren som befolkningen hade förespeglats. I denna roman hanterar Ngugi sin besvikelse ö...