Tålamodets sten

På persiska finns ett uttryck som lyder syngué sabour ? tålamodets sten. Det syftar på en magisk sten till vilken man kan anförtro sina hemligheter, avlasta sina bördor, bikta sina synder. I ett sjukrum i ett krigshärjat land sitter en kvinna vid sin mans sjukbädd. Mannen har skadats i strid och ligger förlamad i respirator. Hon är ensam och står nu utan försörjning. Hemma väntar två hungriga döttrar, men hon viker aldrig från hans sida och ber oupphörligt för att han ska tillfriskna. Utanför pågår kriget för fullt, hon hör ständigt explosioner och skrik. Dagarna förflyter och hennes desperata böner ersätts gradvis av ett slags bekännelse. Nu när han är oförmögen att svara vågar hon öppna sig och blotta känslor som varit inkapslade djupt inom henne. Hon vågar framviska förbjudna tankar. Det är som om hans tystnad förlöser henne. Nu vågar hon ge röst åt sin smärta och frustration och hon rasar mot förtrycket i samhället som omsluter henne.

Förlagsinformation