Levande och döda

Översättare:
Original: Ancestral voices (1986)
Romaner Sydafrika

Levande och döda är van Heerdens hittills största framgång och har översatts till nio språk. Berättelsens katalysator är undersökningsdomaren som kallats till det ensligt belägna Toorberg, en bondgård långt ut i Kapprovinsens oändlighet, för att utreda omständigheterna kring "oäktingen" Trille du Pisanis död i ett borrhål. Vattnet på farmen har sinat och utan vatten kan gården inte drivas. Överallt borrar man efter nya källor. Trille, ett eget och sällsamt barn som lever i många världar, ramlar ned i ett av borrhålen. Naturen, som i århundraden utsatts för människornas rovdrift, slår nu tillbaka mot boersläkten Moolmans på Toorberg. Boerpionjären StamAbel Moolman bröt mark i ett bördigt land som efter fyra generationers hänsynslösa utnyttjande förvandlats till torr och ofruktbar jord: en symbolisk bild av vad afrikanderna gjort av det land de besatte.

Skildringen kan läsas som en tät kriminalhistoria, men den är också en episk krönika och en magisk saga i García Márquez anda, där de döda lever sida vid sida med de levande. Berättelsen om Moolmans är slutligen även historien om "Skamfamiljen", den färgade grenen, som till sist är den enda fruktbara grenen på stamträdet. I Etienne van Heerdens roman duggar symbolerna tätt; här är t. ex.undersökningsdomaren som utreder skuldfrågan enarmad och hela boken kan läsas som en allegorisk framställning av boernas historia.Vilken läsart man än väljer är språket lödigt och mycket känsligt. Det ymniga bildspråket blir aldrig överlastat.

Barbro Norström Ridaeus