Ett ljud som bara jag kan
I Jila Mossaeds nya diktsamling sker en implosion. Diktjaget trängs av förlusternas tid, men det sår som smärtsamt läker öppnar språket. Vi möter poeten i en skapande process som löper från förflutet till framtid. I ett syresatt nu omfamnar orden världen på nytt.
Det var innan gryningen
Jag sprang ner
Ensam
för att se tomma gator
Och varje rads ankomst
var som en uppenbarelse
------------------------------------
Förlagsinformation