Ett ljud som bara jag kan

I Jila Mossaeds nya diktsamling sker en implosion. Diktjaget trängs av förlusternas tid, men det sår som smärtsamt läker öppnar språket. Vi möter poeten i en skapande process som löper från förflutet till framtid. I ett syresatt nu omfamnar orden världen på nytt.

Det var innan gryningen

Jag sprang ner

Ensam

för att se tomma gator

Och varje rads ankomst

var som en uppenbarelse

------------------------------------

Förlagsinformation