Längtans slott
Mellan de två slotten är det sammanfattande namnet på den berömda Kairotrilogin, Mahfouz mest betydande verk. Berättelsen, som har liknats vid Thomas Manns krönika om köpmannafamiljen Buddenbrooks, följer Ahmed Abd al-Gawwads familj från 1917 till 1944. Ett mästerstycke på 1 254 sidor som både är en historiskpolitisk krönika över en omvälvande tid i Egyptens historia och ett ingående porträtt av en familjs utveckling i en tid när moral och seder är satta under omprövning.Själv har Mahfouz förklarat i en intervju att det är tiden som är den verkliga huvudrollsinnehavaren i romansviten. Trilogin igenom åter ommer detta tema: allt förändras, allt tas ifrån oss. Vi ser först när vi ärute ur bilden. När vi överblickar, deltar vi inte längre. På en individuell nivå är tidens framfart djupt tragisk för människorna. Den betyder disintegration och utplåning. På en kollektiv nivå har människorna emellertid besegrat tiden. Arten består, samhället fortgår. Det som påbörjas av en generation förs vidare av nästa.
Trilogin, som spänner över tre generationer, är också en berättelse om frigörelse, på inre och yttre plan: om Egyptens kamp för frigörelse från Storbritannien; om kvinnors frigörelse från män; om mäns frigörelse från sina fäder och om tankars frigörelse från stelnade system.
Längtans slott ingår som del två i Kairotrilogin. Den inleds med en resumé av tidigare händelser och kan därför läsas fristående. Handlingen tilldrar sig mellan 1924 och 1927. Efter att i fem år ha avstått från utsvävningar i sorg efter sonen Fahmis död är fadern Ahmed åter i kretsen av sina sällskapsbröder. Han förälskar sig i den unga lutspelerskan Zannouba, men avvisas ända till dess att han hyr en husbåt på Nilen för deras älskogsmöten.
Kamal, yngste sonen, är en central gestalt i boken. Han är den intellektuelle som diskuterar livsgåtorna, läser Darwin och Bergson och skriver artiklar i populärpressen om evolutionsteorin. Han försmår den lukrativa juristbanan för läraryrkettill faderns stora besvikelse. Fylld av idealism, men laddad med begär, utkämpar Kamal en ständig kamp mellan kropp och själ. Hans hopplösa kärlek till den ytliga överklassflickan Aida framställs med mild ironi.
Mahfouz skildrar mästerligt tillvarons absurda inslag, men komiken balanseras av ömhet. Yasin lever kvar i föräldrahemmet. Han hinner med ett kort äktenskap med en grannflicka innan också han fastnar för lutspelerskan Zannouba. Utan att veta att hon är faderns käresta gifter han sig med henne. Han får aldrig veta att han därmed berövar fadern hans älskarinna. Ahmed drabbas strax därefter av ett slaganfall när han befinner sig bland sina dryckesbröder. Nationalistledaren dör samtidigt som en stor tyfusepidemi utbryter i Kairo. Aishas man och två av hennes tre barn dör i epidemin.
Barbro Norström Ridaeus