Mesnavi

Översättare:
Poesi Iran
Ämnesord:

Jalalaldin Rumi är en av det persiska språkets främsta poeter, religiösa tänkare och historiska gestalter. Man har menat att han är världens främste mystike poet och hans betydelse för den "muslimska världen" har liknats med den Shakepeare och Dante har för väst. Denna liknelse haltar kanske en aning, men liksom Shakepeare har han bibehållit sin betydelse genom århundradena. Sedan 700 år har man funnit nya sätt att läsa Rumi i olika kulturer och olika tider. Det mest kända av hans verk är den didaktiska dikten Mesnavi-ye Ma'navi - "Andliga verser".

Mesnavi är namnet på det versmått Rumi använt sig av. Hermelin har inte försökt att efterhärma originalets rim eller meter utan istället begagnat sig av vad han själv kallade för "de 2 pekfingrarnes 'Scrutin'" och denna ges beskrivningen: "1 pekfinger på originalets text säger om hvarje ord: "hvar finns det' i öfversättningen - detta förhindrar bortklippande från originalet, 1 pekfinger på öfversättningens text säger om hvarje ord: 'hvar finns det' i originalet - detta förhindrar tillägg till originalet." Härigenom har naturligtvis Rumis poetiska uttryck gått förlorat, men Hermelins språk äger sin egen poetiska uttryckskraft och kan vara nog så suggererande att läsa. Hermelins språkliga ideal var Gustav V:s bibel vilket kan göra den en aning tungläst idag. Men när man väl vant sig vid språket är det otroligt effektivt. Hermelins interpunktion lyfter fram meningen i Rumis vers på ett underbart sätt.

Mesnavi är full av vacker lyrik, fabler, folkliga historier, fromma allegorier och ekivoka berättelser så grova att de skulle få Charles Bukowski att rodna. Sällan berättar han en historia från början till slut. Istället är han hela tiden öppen för infall, avstickare och biberättelser varför Mesnavi kan göra ett rörigt intryck på en svensk läsare av idag. Men även om det nu kan vara lite svårt att läsa Mesnavi är det sällan tråkigt -och absolut värt ansträngningen.

Genom tiderna har olika läsare haft olika infallsvinklar på Mesnavi. Huvudsakligen har den lästs som en lärodikt vars syfte är att hjälpa människan i hennes strävan åter till Gud, som ett försök att ge uttryck för den islamiska religiones djupdimensioner. Men i mötet med nya tider och nya kulturer har verket kommit att läsas på andra sätt. I Sverige på 1970-talet gjorde man en profanhumanistisk tolkning av Mesnavi och läste Rumi som man läste de hellenistiska filosoferna. Inom delar av gayrörelsen har man i Rumi funnit en andlig auktoritet som inte fördömer kärleken mellen män och under de senaste dryga tjugo åren har det islamiska grunden för Rumis dikt rensats ut av mindre nogaräknande uttolkare och Mesnavi har blivit en del an New Age-industrin.

Hermelins översättning hör fortfarande till en av de främsta och mest korrekta tolkningar som finns att tillgå på något västerländskt språk. Jag hoppas verkligen att vi snart får se dessa översättningar i nyutgåvor.

Simon Sorgenfrei

Anmärkning 

6 vol. utgivna 1933-1939