Bluesen fick honom att minnas den traditionella yorubapoesin från utväxten. Det var upprepningen och den lyriska förtägningen som påminde honom.
Jag vill lära känna poesins former för att kunna röra mig genom stilarna. Om jag inte kunde skriva en sonett- vad för slags poet skulle jag vara då?
"Tidningar som The Patriot har hindrat mig i mitt författarskap och regeringspartiet har kunnat köpa vem som helst. Men det är annorlunda med de nya generationerna."
Varefter åren gick och vi kom in i puberteten gifte sig flickorna en efter en, eller också förpassades de till hemmet om de kom från en religiös familj. Förlusten av var och en av dem kändes outhärdlig för mig.
Jag gillar verkligen dialogen mellan konstformer, spelet som uppstår mellan speglingar, reflektioner och brytningar. Det är vare sig dikt eller bildkonst. Andra sinnen pulserar.
"När fåglar talar med stenar och grodor med vatten, är poesi de talar om."
Säg till ditt folk
att även härlår blommor ut
Gräset lever
och fåglarna flyger
Ingenting i Syrien, förutom motsättningarna, fick mig att känna att jag existerade, vilket gäller för de flesta syrier.
"Den arabiska verkligheten är betydligt grymmare än alla mina berätelser" (Karavan 2014:1,s.36)
I like to think of my writing as a compass. One leg of this compass is solidly based in Istanbul and the culture I grew up with. In this sense my fiction has solid roots. The other leg of the compass, however, draws a wide circle and travels the whole wide world. My fiction is cosmopolitan and multicultural. Therefore my writing is both local and universal
In my novels I travel endlessly in time and space. Through the art of storytelling we connect to one another. At the core of literature is the notion of empathy and the desire to build connections. It is all about connections..
I can write everywhere and anywhere. I wrote some of my novels at international airports, on trains, in small hotels... Any place could be a workplace for me: restaurants, cafes, train stations, dormitories... Everywhere except a neat and tidy, sterile and silent bureau. That is the only place I cannot write in
They ask me why there are so many djinnis or supernatural forces in my novels. Because there is magic in life, that is why
Just like love, literature shows us the connections. We live in a world in which the unhappiness of someone in Pakistan can affect the life of someone in Canada. In this world nobody lives in a vacuum. The sorrow of one person can sadden the entire humanity. The happiness of one person can contribute to the joy of all. Literature and art help us to feel connected with the universe
My writing thrives upon journeys. I commute between different cultures and cities, and believe in the power of literature to transcend all sorts of mental ghettoes and boundaries -be it national, religious, class or gender boundaries. The ancient art of storytelling brings us together and bridges the gap between "us" and "them"