Mordet på silkesmasken

Cetin Altans roman Mordet på silkesmasken utspelas, som så ofta hos Altan, under några få dygn och samtidigt under mycket lång tid. Huvudpersonen sitter i en tortyrkammare, i ett förhörsrum i ett fängelse och ransakas för hela sitt liv. Genom att låta minnan gestaltas i nuet låter Altan flera tidsplan aktualiseras samtidigt. Härigenom kan han på samma gång måla upp en livsberättelse, en släktkrönika över tre generationer och en bild av det moderna Turkiet. Vi möter ett brett persongalleri och ett livs alla stora händelser och känslor. Fattigdom, olycka och elände är återkommande ord. Altan har alltid låtit sig inspireras av Kafka och förhören i tortyrkammaren blir också en existentiell mardrömsskildring. De sedan länge döda förs in i cellen och ställer den åtalade till svars för påstådda mord som tagit sin början redan när denne var i fyraårsåldern. Samtidigt är naturligtvis Mordet på silkesmasken en samhällskritik. Mellan raderna och i de olika individernas öden är hela tiden udden riktad mot den auktoritära staten som inte förmår föda sina hungrande. Mordet på silkesmasken är en bra ingång till Cetin Altans författarskap, men han har använt sig av samma metod i senare böcker och med åren kommit att förfina sin teknik.