Okot pBitek

Okot p'Bitek, diktare och antropolog, föddes i Gulu i norra Uganda. Han tillhörde acholifolket och hans mor var sin klans främsta muntliga diktare med mer än åttio sånger och dikter på sin repertoar. Han växte upp med den rika flora av sagor, fabler, myter och sånger som tillhör acholifolkets kulturskatt.

Hans debutbok romanen Lak tar miyo kinyero wi lobo (1953; "Har du vita tänder, så skratta", engelsk övers. White teeth, 1989), som skrevs på acholi, publicerades av East African Literature Bureau medan pBitek fortfarande försörjde sig som professionell fotbollsspelare i Ugandas nationella fotbollslag.

Efter en turné i England stannade pBitek kvar för att studera bl.a. juridik vid Aberystwyth i Wales och socialantropologi i Oxford, där han 1963 slutförde sin avhandling om traditionella sånger på luo och acholi. Han undervisade under en period vid universitetet i Makerere, Uganda.

Okot pBitek hann också starta kultur- festivalen i Gulu, leda Ugandas nationalteater och nationella kulturcentrum innan några regeringskritiska uttalanden tvingade honom till självvald exil i Kenya, där han fortsatte sin undervisning och forskning vid universitetet i Nairobi. Intensivt engagerad i afrikansk kultur och afrikanska värden tog han initiativet till ännu en kulturfestival Kisumu Arts Festival.

Under 70-talet gav han ut flera polemiska verk om afrikansk religion och kultur som African religions and western scholarship (1970), Religion of the central luo (1971) och Africas cultural revolution (1975). I sina arbeten återkommer han ständigt till vikten av att dra näring ur sina egna rötter. 1974 publicerade han en antologi med acholisånger under titeln Horn of my love och folksagosamlingen Hare and hornbill.

Under det sena 60- och tidiga 70-talet publicerades den svit av dikter som skulle ge honom en framträdande plats i den östafrikanska litteraturhistorien, Song of Lawino (1966), Song of Ocol (1970) och Two songs (1971).

Den senare samlingen innehåller de två långa dikterna Song of prisoner och Song of malaya. I den sistnämnda dikten går han till angrepp mot samhällets dubbelmoral. Det är främst den ekonomiska och intellektuella elit som fördömer prostitutionen men samtidigt håller den vid liv, som han vänder sig mot i sin dikt. Diktens förmedlare är en prostituerad (malaya på swahili), som för sin talan på ett mycket expressivt och humoristiskt språk.

1978 fick pBitek erbjudande om att undervisa vid universitetet i Ife i Nigeria. Han stannade i några år, men återvände strax före sin död till Makerereuniversitetet i sitt hemland.

Postumt har utgivits Artist, the ruler: essays on art, culture and values including extracts from Song of soldier and White teeth make people laugh on earth (1986), en samling betraktelser över konst, kultur, politik och religion. Barbro Norström Ridaeus