Kalila och Dimna - fabler som färdats
Inspirationsmaterial till
Kalila & Dimna : tre fabler
utgiven av Världsbiblioteket och Semafor förlag. 2019
Mer om verkets bakgrund.
Läs, lyssna och se den animerad
Här kan du läsa hela boken som flip-bok - använd helskärmsläget!
Vill du hellre lyssna när Maria läser:
- Sköldpaddan, råttan och kråkan
- Haren, räven och vargen
- Hägern och krabban
Här kan du både se och lyssna till en animerad uppläsning av:
Hägern och Krabban
I Kalila & Dimna : tre fabler presenterar vi några fabler inom en ramberättelse.
Alice Svanstein har utgått från Eric Hermelins översättningar från persiska
och har med varsam hand givit dem en ny språkdräkt.
I sektionen Kalila och dimna på svenska hittar du Eric Hermelins original.
Texterna är fria - så varför inte använda dem och skapa fler berättelser, bli medförfattare!
Ellen Korsstöm har ibidragit med nya tidlösa illustrationer.
Lyssna på Ellen när hon berättar hur hon tänkt kring dem.
I sektionen Kalila och Dimna - manuskript och illustrationer kan ju också du låta dig inspireras.
Och här kommer mer om sammanhang och historia:
* Vad gör fabelsamlingen Kalila och Dimna intressant idag?
* Något om verkets ursprung och färdvägar
* Kalila och Dimna på svenska
Vad gör fabelsamlingen Kalila och Dimna intressant idag?
Ja, den är en verklig klassiker, en ”visdomsbok” i fabelform, med ett spännande ursprung och vida spridning. Den har vandrat genom många språk och länder, men också genom flera religioner – från hindusim och buddhism via islam till kristendom. Kalila och Dimna tillhör allas vår kulturella allmänning. Själva konstruktionen med flera lager av ramberättelser och historier ask i ask samtidigt som berättelserna har parallella underliggande betydelser är något som fascinerar och fungerat som förebild. Det gäller även den dubbla funktionen av underhållning och lärodikt.
Kalila wa-Dimna brukar ibland karaktäriseras som en furstespegel, alltså en litterär text som skulle användas vid uppfostran eller utbildning av prinsar eller andra ledare. I stora delar av världen - särskilt Mellanöstern och Asien - är berättelserna fortfarande levande i folkmun, sagosamlingar och i skolundervisning.
Många versioner har gått förlorade, men några finns bevarade på museer och bibliotek på olika håll i världen. Forskningen intresserar sig fortfarande för verket och texterna används också t.ex. i undervisning av arabiska på högskolenivå. Genom digitalisering har möjligheterna också öppnats för allmänheten att via Internet kunna ta del av fritt tillgängliga antika dokument.
Här några exempel på uppmärksamhet de senaste åren:
- Biblioteque Nacional i Frankrike har en värdefull samling arabiska Kalila wa Dimna -manuskript. På Institut du Monde Arabe i Paris anordnades 2015 utställningen Paroles des bètes (à l'usage des uprinces) som visades några av dem. En viktig målgrupp för utställningen var familjer och barn, med många aktiviteter och skolbesök. Parallellt hölls en forskarkonferens om verket med inbjudna internationella experter.
- Ett brett och flerårigt forskningsprojekt, Kalila and Dimna AnonymClassic, inleddes i slutet av 2018 på Freie Universität Berlin. Fokus ligger här på de arabiska versionerna och några områden de valt att belysa är bokens mottagande och betydelse för arabisk fiktion i sin samtid på 700-talet och kopisternas roll som medförfattare. Illustrationerna och annan fabellitteratur sätts i kontext och en digital rekonstruktion ska utarbetas av en av de äldsta Kalila och Dimna-versionerna, ett marockanskt dokument från 1200-talet.
Fablernas ursprung och färdvägar
Vill vi försöka spåra ursprunget till Kalila och Dimna finner vi rötter i både buddhistiska Jataka och den hinduiska fabelsamlingen Pancatantra (liksom till verket Mahabharata i vissa delar).
Några forskare tror att den härstammar från 300-talet före vår tideräkning, medan andra påpekar att berättelserna förmodligen är betydligt äldre genom den muntliga traditionen. Panchatantra var ett verk på sanskrit i fem delar, där varje del hade ett tema och en sensmoral illustrerad av en rad fabler: Om splittring bland vänner, Om att vinna vänskap, Om krig och fred –berättelsen om korparna och ugglorna, Om att förlora det du uppnått, Om obetänksamma handlingar. I den första boken presenteras schakalerna Damanaka och Karataka.
2020 kom verket ut - för första gången - i svensk översättning från sanskrit av Rolf Jonsson .
Läs förordet av Gunilla Gren-Eklund, professor i indologi
Enligt legenden hemlighölls boken strikt, men på 500-talet hörde kungen i det sista persiska kungariket talas om den och sände en framstående läkare vid namn Borzuy till Hindustan för att komma över det. Han lyckades efter flera år finna och översatta det, med hjälp av några brahminer, från sanskrit till det förpersiska språket pahlavi. I hemlighet kopierade han texten och sände till sin kung. Så småningom, i slutet av 500-talet, översattes det i sin tur till syriakiska, som var ett dominerande litterärt språk i Mellanöstern fram till 700-talet.
Den viktigaste översättningen var dock den till arabiska av tjänstemannen och tänkaren Ibn al-Muqaffa i mitten av 700-talet. Ibn al-Muqaffa kom ursprungligen från södra Iran. Han hade konverterat till Islam och verkade i Basra, där han översatte och författade flera viktiga verk. Vid 36 års ålder torterades ihjäl efter att ha beskyllts för hädelse och efter att ha hamnat i onåd på grund av det kritiska innehållet i några av sina skrifter..
Hans utökade och redigerade version av Kalila wa-Dimna med egna tillagda delar blev oerhört populär Ett oräkneligt antal kopister fortsatte i sin tur att brodera ut berättelserna och sätta sin egen prägel på dem. På grund av alla medskapare och skiftande versioner beskrivs verkets upphov av forskare som anonymt.
Det anses att Kalila wa-Dimna är en av de första skönlitterära verken på arabiska i bokformat -med inledningar och kapitelindelning. Illustrationerna var ofta något som bidrog till populariteten. Under medeltiden blev de arabiska versionerna spridda och översatta till persiska, grekiska, turkiska, hebreiska, spanska och syriakiska, och därefter i sin tur översatta och spridda till en mängd andra språk och kulturer ända in i modern tid. I de europeiska versionerna ibland under namnet Bidpais (eller Pilpais) fabler. Några versioner, som den persiska Anwar- i Sohaili (1400-talet) och Humayun Nameh (1500-talet) blev själva klassiker med vida spridning.
Förstora den geografiska översikten som speglar översättningar och spridning av Kalila wa-dimna (Karta av Samer Ben Brahim).
De tidiga tolkningarna var fria bearbetningar som byggde på översättningar från franska:
1663 tillägnades den då 8-årige Karl XI den första svenska översättningen, en tolkning gjord av Harald Appelboom, envoyé i Haag. En 'Book om konungars Liuus eller Conduite, componerat af den wijse Pilpaij.
1712 fick den då 12-årige prinsen Karl Fredrik Prof af the gamble Indianers wijshet, i översättning av Olof Leijonstedt.
1745 utkom på svenska, efter en fransk översättning av Anwar Sohaili, Ljuset af stiernan Canopus: Den Wise Indianens Pilpay Sagor, Eller Höge och nedrige Personers förhållande, Efter fransöska Öfwersätningen, som år 1698 utkommit, Förswenskade med En undersökning Om Bokens uphof och wärde, Samt Några mörka rums förklaring Läs den i sin helhet på Litteraturbanken.
1762 utkom del 2: Fortsättning af den visa Indianen Pilpays Sedo-Sagor , eller Konunga-spegel, ifrån turkiskan och persiskan försvenskad af Peter Rubens
Läsebok för folkskolan,från sent 1800-tal innehåller några fabler som är varianter till berättelser ur Kalila och Dimna (Hunden och köttstycket - han som gapade över för mycket, och Lejonet och råttan).
Eric Hermelins översättning av Kalilah i tre band var det sista större verk han översatte. De översattes från Mulla Husains persiska utgåva och utkom 1938-1942. Carl-Göran Ekerwald betraktar dessa som höjdpunkten i Hermelins gärning.(Persiska antologin : Eric Hermelins tolkningar / i urval av Carl-Göran Ekerwald)
I Litteraturbanken finns:
Kalilah I
Kalilah II
Kalilah III
Tidigare, redan 1929, kom
Sagor ur ”Anwār-i- Suhaili”.
1993 gav förlaget Alhambra ut Kalila och Dimna i en översättning från arabiskan av Lotty Berencreutz. Läs förordet av Jan Hjärpe på förlagets hemsida
2019 publicerades Kalila & Dimna : tre fabler på Semafor förlag. Boken har producerats av Världsbiblioteket och bygger på Eric Hermelins tolkningar. Alice Svanstein har bearbetat och återberättat texterna och Ellen Korsström har illustrerat.