Historien om Michael K.

Handlingen tilldrar sig i ett framtida Sydafrika där inbördeskriget härjar. Michael K, en oansenlig och enfaldig parkarbetare från Kapstaden, har lovat att föra sin sjuka mor till den bondgård där hon föddes för att hon ska få dö. Modern orkar inte med den långa resan utan dör under vägen. Ensam fortsätter han genom kriget med hennes aska för att finna en fristad för dem båda. Hans likgiltighet inför kriget väcker misstänksamhet och han beskylls för att samarbeta med den gerilla som härjar på landsbygden. Två gånger fångas han och sätts i arbets- och omskolningsläger; varje gång lyckas han fly. K tar inte ställning för någon sida i konflikten, själv gränslös väljer han att leva utanför människornas demarkationslinjer. I slutkapitlet ligger han på en bädd av kartonger i ett eländigt kyffe i Kapstaden och tänker på hur han ska återvända till bondgården och ånyo plantera sina pumpafrön i jorden, men den här gången ska han så dem så utspridda att odlingen undgår att bli upptäckt och förstörd och om någon undrar hur fröna ska få vatten ska Michael K ta fram en böjd sked, fastsatt i ett snöre. Skeden ska han sänka ned i ett schakt djupt i jorden. När den kommer upp igen ska den vara fylld med vatten. "Så kan man leva, skulle han säga." Den gripande berättelsen om Michael K belönades med Booker Prize när den utkom i England 1983.

Barbro Norström Ridaeus