Manuel Rui Manuel Rui Alves Monteiro

* 1941 i Huambo, Angola (då styrt av Portugal)

Manuel Rui (Manuel Rui Alves Monteiro), som föddes i Huambo i Angola, har en juridisk examen från universitetet i Coimbra i Portugal. Han gav ut två diktsamlingar innan genombrottet kom med novellsamlingen Regresso adiado (1974).

Han var medlem av övergångsregeringen som styrde Angola under en kort period 1974 och domare i en mycket omtalad rättegång mot en samling utländska legosoldater som deltagit på Portugals sida i inbördeskriget.

Ur Ruis produktion kan nämnas 11 poemas em novembro, som skrevs för att fira Angolas självständighet den 11 november 1975. En första volym utkom 1976. Därefter har han gett ut ytterligare tre volymer med samma titel. Samlingen Sim camarada!(1977; Yes, comrade, 1992), består av fem berättelser som alla tilldrar sig i och utanför huvudstaden Luanda under åren närmast före och efter självständigheten. Diktsamlingen 1 morto & os vivos: contos publicerades 1993. Därefter har den produktive Rui gett ut flera romaner, bland andra kärlekshistorien Um anel na areia: estória de amor (2002).

Barbro Norström Ridaeus

Bibliografi – böcker

Que me dera ser onda (1982)
Afrikagrupperna 1990; övers.
Denna sociala satir, som utspelar sig i Angolas huvudstad Luanda under ett viktigt skede av den angolanska revolutionen, handlar om Diogo och den gris han fångat och nu tänker föda...