Fjädrarna - eller bevisen som Mem Azad glömde på sin komiska resa dit

Denna roman kan i vissa avseenden betraktas som en fristående fortsättning på den självbiografiska berättelsen "Järngräshoppan". Men den bryter dess i stort sett kronologiska och realistiska struktur och förvandlas till slut till något helt annat. Verklighetens ramar sprängs ideligen av det fantastiska. De sista femtio sidorna, där personerna, inklusive huvudpersonen Mem själv, befinner sig i sin kurdiska hemmiljö i norra Syrien, anknyter till det första kapitlet, som utspelas på Cypern (där Barakat levde i exil i flera år). Mem uppträder i två upplagor, vilka inte så lätt går att förena. Han gör sig redo att begå självmord på Cypern men omkommer i realiteten hemma i Syrien vid samma tid - efter att strax innan ha förvandlats till en schakal! Men hans riktiga lik påträffas. Efter sin död fortsätter han att uppenbara sig för de andra familjemedlemmarna, särskilt tvillingbrodern Dido, och förklara sig.

Insprängda på många ställen i romanen finns skildringar av kurdernas tragiska 1900-talshistoria. Länken är Mems far, Hamdi Azad, en prosaisk tyghandlare i det dagliga livet, som samtidigt är en mycket romantiskt lagd kurdisk patriot med de mest högtflygande planer. Han vill skicka Mem till Kurdistan, bl a därför att sonen, som nu börjar bli vuxen, antar dragen hos en berömd kurdledare på 1920-talet, om detta nu kan tas på allvar. Det är i början av denna riskabla färd som Mem drunknar i gränsfloden mellan Syrien och Turkiet. Men om Mem har samma bevekelsegrunder eller ens mål som fadern blir inte riktigt klart.

Detta kan verka förvirrat. Men stora delar av romanen, särskilt den andra hälften, är en jordnära skildring av livet av författarens hemtrakt, en tydlig uppföljning av den förra boken. Vad som bryter perspektiven är förmodligen Barakats upplevelser av exil, utanförskap och existentiell osäkerhet under 80-talets lopp.
Ingvar Rydberg