Ana Luisa Valdés

Ana Luisa Valdés var bara 19 år när hon greps av militären och kastades i fängelse. Det var 1972, ett år före militärkuppen, och anledningen var att hon tillhörde Tupamarosgerillan. Först fyra år senare släpptes hon och kom då till Sverige som politisk flykting.

Det är här som Valdés har fått sina första böcker utgivna, men hon påbörjade sin litterära verksamhet redan som tonåring i hemlandet. Kring 1970 medverkade hon i lyriktidskriften Opus, vars målsättning var att främja språklig förändring, och belönades med flera litterära utmärkelser för noveller hon skrivit. Det politiska engagemanget krävde emellertid mycket tid och de egna litterära ambitionerna fick komma i andra hand.

Ana Valdés växte upp i ett akademikerhem i Montevideo. Morföräldrarna kom från Italien och farföräldrarna från Spanien. Hon började tidigt skriva, inspirerad av moderns och mormoderns muntliga berättelser. Sin utbildning fick hon bl a under elva år i ett tyskt nunnekloster. I övrigt läste hon juridik och bibliotekskunskap.

I Sverige var hon på 80-talet knuten till förlaget Nordan. Senare startade hon ett eget förlag, Agora. Hon har valt att stanna i Sverige efter demokratiseringen i Uruguay och är verksam som kulturskribent, antropolog, föreläsare, folkbildare och mycket annat. Hon medverkar sedan länge på Dagens Nyheters kultursidor och har på senare år ägnat sig mycket åt att skriva om IT. Hon sitter (2002) i kulturrådets styrelse och anlitas även i andra sammanhang som expert. Valdés har översatt Strindberg och Boye till spanska.

Debutboken, La guerra de los albatros (Albatrosernas krig), utkom på spanska och svenska samma år, 1984.

Ana Valdés skriver helst noveller, men utkom 1994 med en roman, Julias hus, som skrevs direkt på svenska.

1993 utgavs El navegante i Uruguay.