João Guimarães Rosa

Guimarães Rosa betraktas som 1900-talets främste förnyare av den brasilianska berättarkonsten, framför allt i språkligt hänseende. Han införde ett nytt sätt att berätta, och det sägs dessutom att han tillförde den brasilianska portugisiskan fler än 500 nya ord!

Ändå hade hans säregna författarskap rötter i gammal brasiliansk tradition, i synnerhet motivmässigt. Liksom tidigare författare, som t ex Euclides da Cunha berättade Guimarães Rosa med förkärlek om sitt lands vidsträckta ödemarker.

Han debuterade 1946 med Sagarana, en ödemarksskildring vars titel är komponerad med hjälp av det skandinaviska ordet "saga" och det indianska ordet "rana" som betyder efterlikna.

Det stora genombrottet kom emellertid 1956 med Grande sertão: veredas (Livet är farligt, senhor)- ett verk som visade vägen ut ur den stagnation som den brasilianska litteraturen då befann sig i. I Guimarães Rosas böcker finns allt: naturen, myterna, äventyret, mystiken, verkligheten och ett fantastiskt kreativt, fantasieggande språk.

Författaren föddes i Cordisburgo i provinsen Minas Gerais, alltså mitt på den högslätt, sertão, som han skildrar i sina böcker. Efter avslutade studier i medicin arbetade han en tid som läkare i väglösa delar av Minas Gerais, och under de strider som blossade upp på 30-talet var han militärläkare. Han förskaffade sig då stora kunskaper om invånarna i dessa svårtillgängliga delar av landet.

Hans stora fascination inför olika språk, av vilka han studerade flera, bidrog till att han senare sändes ut som diplomat till Tyskland, Frankrike och Colombia.

1958 återvände han till Brasilien och arbetade de sista åren av sitt liv på utrikesdepartementet, som chef för avdelningen för gränsfrågor. Fritiden tillbringade han dock helst i Minas Gerais, i sertãon.

Tre dagar efter det att Guimarães Rosa hade valts in i den brasilianska akademin dog han av en hjärtinfarkt. Hans sista bok var Tutameia (1967), som innehåller en samling korta noveller.

Läs mer om Guimarães Rosa i Jöran Mjöbergs bok Latinamerikanska författare (1988).