Sandstormen

Al-khamasin (originalets namn, som egentligen betyder "femtiodagarsperioden") är namnet på den speciella heta sydvind som blåser över Egypten vissa dagar under månaderna april och maj. Den är laddad med sand och damm och mycket påfrestande. De flesta blir mer än vanligt irriterade, modfällda och lätt uppskrämda. En sådan sinnesstämning präglar denna roman, som utspelar sig i Kairo med några avstickare till Alexandria.

Huvudpersonen heter liksom författaren Ghalib och framställningen upptas av hans strövtåg, olika sammanträffanden med kvinnor och mellanhavanden med polisen. Efter ett tag uppmanas han infinna sig på inrikesministeriet, i vars fängelselokaler han utsätts för långvariga förhör för att erkänna brott han inte begått. Miljön är sjaskig, mörk och mycket dyster. Han hör andra fångar torteras.

En lång passage mot slutet handlar om polisspionen, kopplaren och opportunisten Basyounis uppgång och fall, antagligen det mest förgripliga i romanen, eftersom en del polischefer där torde känna igen sig. Basyouni ställer sig tidigt in hos utlänningarna i landet, khawagorna, till att börja med hos de brittiska ockupanterna. Han får också med tyskar att göra men finner till slut att amerikanerna är gräddan bland dem. Själv förblir han dock den fullständige egoisten. Efter hand börjar han missbruka opium och hamnar åter på samhällets botten. Ideligen blåser khamasin-vindar även här och genomsyrar situationerna med sin tröstlöshet.

Detta stämningsläge kan sägas vara det bärande elementet i denna något osammanhängande roman.
Ingvar Rydberg