Maryse Condé
* 11 februari 1937 † 2 april 2024Marysé Condé växte upp i Pointe-à-Pitre som den yngsta av åtta syskon.
1953 reste hon till Paris för att studera. Några år senare gifte hon sig med en afrikansk skådespelare, Mamadou Condé. Paret bosatte sig i Elfenbenskusten och därefter i Guinea, men skildes. Marysé Condé reste då till Ghana, som hon lämnade 1964. Hon reste tillbaka till Frankrike, där hon så småningom gifte om sig med sin engelske översättare Richard Philcox, som hon träffat 1968 i Senegal.1996 flyttade de till USA där hon var verksam som universitetslärare bl.a. vid Colombia University fram till 2002.
Hon debuterade 1976 med romanen Hérémakhonon, som förutom att berätta om ett kvinnoöde också är en kritisk skildring av korruptionen i det postkoloniala Afrika. Boken blev inte särskilt väl mottagen.
Om Condé inte gjorde succé i Afrika så har hennes böcker blivit desto mer omtyckta framför allt i Storbritannien. Hon har en rik produktion bakom sig.
Bland titlarna kan nämnas den storslagna romanen Ségou, som utkom i två delar 1984 och 1985. Den utspelar sig i den stad med samma namn som en gång fanns i Mali. Romanen Färden genom mangroven (Traversée de la mangrove,1989), utspelar sig i karibisk miljö. Hon har också skrivit teater och essäer. Bland essäerna kan nämnas Le stéréotype du noir dans la littérature antillaise (1976) och La parole des femmes (1979).
Maryse Condé tilldelades Den Nya Akademiens litteraturpris 2018
Eva Stenvång och red
Citat
I början av min författarkarriär var jag, precis som alla andra från Karibien, besatt av frågan om min härkomst. Färgen på min hud berättade att jag ursprungligen var från Afrika och därför beslöt jag mig för att upptäcka den kontinenten.
Ur [[Intervju med Maryse Condé]]
Idag har jag helt förändrat min syn på identitet. Jag tror inte på att det finns någon kollektiv identitet, utan att identitet snarare är en individuell föreställning. Jag har inte längre något behov av att resa till Afrika för att hitta mina rötter eftersom jag är resultatet av många sammansatta influenser.
Ur [[Intervju med Maryse Condé]]
Även om en författare, likt en god filmregissör, bör föra in dynamisk kraft och handling för att modernisera sitt skrivande, så kommer det alltid att finnas plats för drömmar och fantasi. En bok kommer alltid att vara det enda sättet att hela läsares plågade samveten och det enda svaret på outtalad längtan.
Ur [[Intervju med Maryse Condé]]