Miguel Angel Asturias

När Asturias belönades med Nobelpriset 1967 var det för sin "färgstarka diktning med rötter i folklig egenart och indianska traditioner". Just det indianska arvet är mycket framträdande i Asturias verk, som gärna kretsar kring mayafolkets legender. Asturias fick redan som barn kontakt med den indianska föreställningsvärlden. Visserligen föddes han i huvudstaden Guatemala City, men han växte upp i byn Salamá på landsbygden i västra Guatemala. Dessutom var hans mor av indiansk härstamning. Här lärde Asturias också känna den oändligt rika tropiska naturen, det "gröna Guatemala", som tidigt fascinerade honom och som nästan alltid finns påtagligt närvarande i hans böcker. Han fick också tidigt erfarenhet av förföljelser. Anledningen till att familjen lämnade huvudstaden var nämligen att hans föräldrar- fadern var advokat och modern lärare - förvisades under diktatorn Estrada Cabreras hårda och långa militärregim.

Liksom föräldrarna tog Miguel Angel ställning mot diktaturen. Han engagerade sig under sin studietid i radikala studentföreningar och deltog i en rad revolter mot de härskande militärerna. När diktaturen slutligen föll 1920 tog Asturias och hans meningsfränder bland studenterna del i det sociala och kulturella uppbyggnadsarbetet. Bl a grundade de vad de kallade Folkets universitet, där analfabeter fick kostnadsfri undervisning. Men det skulle inte dröja länge innan en ny militärjunta tog makten. 1923 tvingades Asturias fly ur landet. Han tog sig först till London och hamnade sedan i Paris. Paradoxalt nog kom denna ofrivilliga exil att öka och fördjupa hans kunskaper om sitt hemlands kulturella rötter. I Paris fick han nämligen möjlighet att studera mayafolkets religion, kultur och språk för den franske mayaspecialisten Georges Raynaud.

I Paris kom Asturias också i kontakt med betydande franska författare, särskilt André Breton och surrealisterna kring denne. 1930 debuterade han själv som författare med Leyendas de Guatemala,som utkom i Madrid. Under Parisvistelsen började Asturias också arbeta på sin första roman, El señor presidente (Presidenten), som dock inte publicerades förrän på 40-talet. 1933 återvände Asturias till Guatemala. Från 1944 och tio år framåt, när Guatemala upplevde en tid av demokrati och framåtanda, reste han runt i Latinamerika som representant för sitt land. Under denna tid inledde han arbetet med sitt berömda s k Bananepos, som handlar om det USA-ägda bolaget United Fruits hänsynslösa framfart.

1954 störtades den demokratiskt valde presidenten Jacobo Arbenz i en kupp som USA regisserade. Asturias, som då var ambassadör i Paris, avskedades från sin tjänst och blev åter flykting. Denna gång bosatte han sig i Buenos Aires i Argentina. I den starkt känsloladdade Week-end en Guatemala (Weekend i Guatemala), som utkom två år senare, fördömer Asturias övergreppen mot Guatemalas folk. Under exilen skrev han också en fortsättning på sitt Bananepos. När Guatemala 1966 åter fick en någotsånär demokratisk regering utsågs Asturias ännu en gång till ambassadör i Paris, där han stannade fram till sin död.

Asturias var också poet. Han skrev tidigt modernistisk lyrik med folkloristiska motiv. En stor del av hans dittillsvarande dikter publicerades 1948 i samlingen Sien de Alondra. Dessutom skrev han texter för teater. Läs mer om Asturias och mayaindianernas kultur i Jöran Mjöbergs bok Latinamerikanska författare (1988)