Gabriel García Márquez

* 6 mars 1927 i Aracataca, Magdalena, Colombia † 17 april 2014 i Mexico City, Mexiko

Det är få latinamerikanska författare som nått en sådan popularitet som García Márquez, och glädjen var därför stor när han fick 1982 års Nobelpris i litteratur. Han har skrivit åtskilliga böcker, både romaner och novellsamlingar, men det är framför allt en bok som blivit känd och älskad världen över: Cien años de soledad (Hundra år av ensamhet, 1967).

Den utspelar sig i en by som kallas Macondo, men som egentligen är författarens födelseby Aracataca i norra Colombia. Dagens Aracataca är ett tynande samhälle, kvävt av hetta, fukt och damm. Men byn är ännu omgiven av bananodlingar - rester från den tid i början av seklet då den var centrum i en bananrusch utan motstycke i Colombias historia. Byns förvandling under Banankompaniets framfart och den massaker på bananarbetare som skildras i boken har verklighetsbakgrund. Författaren har också låtit flertalet av romanfigurerna låna sina drag av människor som funnits i verkligheten.

Gabriel García Márquez föddes vid slutet av bananodlingens guldålder, i morfaders åldrade hus ett stenkast från torget i Aracataca. I intervjuer har han berättat vilken stor roll huset, där han bodde sina första åtta år, har spelat för hans författarskap. Hemmet befolkades inte bara av morföräldrarna och andra starka personligheter utan också av de döda anförvanter som mormodern hörde och såg.

Ytterligare en roman och några noveller utspelar sig i Macondo/Aracataca, medan författaren hämtat inspiration till sina övriga böcker från andra byar och från de karibiska kuststäderna.

13 år gammal kom García Márquez till huvudstaden Bogotá för att läsa vid läroverket. Ensam i den stora staden, "där det duggregnade skoningslöst alltsedan början av femtonhundratalet", fann han tröst i att läsa, och lärde på så sätt känna världslitteraturen. Längre fram, sedan han börjat studera juridik, kom han i kontakt med de modernistiska poeter som bildat gruppen Piedra y cielo. Enligt García Márquez själv var det mötet med den gruppen som gjorde att han lämnade juridikstudierna för att ägna sig åt journalistik och författarskap.

Sin första bok, La hojarasca (Virvlande löv, 1955) skrev han nattetid samtidigt som han arbetade på tidningen El Heraldo i Barranquilla. Han tvingades ge ut den på eget förlag för det fanns inget av de etablerade som ville publicera den. Boken mötte inget nämnvärt gensvar och inte de följande heller.

Trots att García Márquez nu arbetade på den ansedda dagstidningen El Espectador, rönte hans författarambitioner inget intresse förrän 1967 då Cien años de soledad utkom. I gengäld blev den en braksuccé.

Under 50- och 60-talet arbetade García Márquez långa tider som korrespondent. Från 1955 var han El Espectadors utsände i Paris där han sedan blev kvar, utblottad och svältande, sedan diktatorn Rojas Pinilla stängt El Espectador hemma i Colombia. Efter ett mellanspel i Venezuela återkom han till Bogotá 1959 och började arbeta med den färska kubanska nyhetsbyrån Prensa Latina.

1961 kom han till Mexiko, återigen som korrespondent för Prensa Latina. I samband med den kommunistiska uppstramningen på Kuba sade han upp sig, dock utan att förlora sin sympati för revolutionen eller sin vänskap med Kubas ledare Fidel Castro.

I takt med de litterära framgångarna ägnade sig García Márquez mer och mer åt sitt författarskap.Han bodde ömsom i Bogotá, ömsom i Mexico City.

Eva Stenvång

---------------------------------------------
La vida no es la que uno vivió, 
sino la que uno recuerda y 
cómo la recuerda para contarla. 
 
lyder devisen som inleder Gabriel García Márquez självbiografi Vivir para contarla, 2002
 

2004 publicerades  Memorias de mis putas tristes

 

Artiklar 

Dante Liano : Gabriel García Marquez lever för att berätta. Första delen av memoarerna utgivna på spanska. [Presentation av Vivir para contarla.] Övers av Joakim Olsson. Karavan 2003:2, S 20-22

Litterära priser 

Bibliografi – böcker

Noticia de un secuestro (1996)
En dokumentär skildring av hur tio välkända colombianer, bl a journalister, kidnappades och hölls fängslade av den s k Medellínkartellen 1990. Kartellen, ledd av...
Del amor y otros demonios (1994)
Hamnstaden Cartagena med sitt myllrande folkliv ramar in denna originella kärleksroman, som utspelar sig på 1700-talet i ett gammalt kloster. Det är inkvisitionens tidevarv då m...
Doce cuentos peregrinos (1992)
En novellsamling som för ovanlighetens skull utspelar sig i Europa. Novellerna skildrar latinamerikaner som av olika anledningar hamnat i Europa och stannat kvar på sin ålders h...
El general en su laberinto (1989)
Romanen ger ett inträngande porträtt av frihetshjälten Simón Bolívar. Vi får följa honom på hans sista resa, som slutade i Santa Marta i norra Colombia d...
La aventura de Miguel Littín clandestino en Chile (1986)
García Márquez skildrar i reportageform den chilenske filmregissören Miguel Littíns hemliga besök i Chile 1985. Under några veckor reste Littín, skickligt...
El amor en los tiempos del cólera (1985)
En lika ömsint som överdådig skildring av kärleken mellan Fermina och Florentino i en colombiansk hamnstad för länge sedan. De möts i ungdomen och upplever en kort...
La hojarasca (1955)
Författarens debutroman, i mycket en föregångare till Hundra år av ensamhet. Boken skildrar en likvaka, där deltagarnas tankar formar berättelsen om den dödes...
Crónica de una muerte anunciada (1981)
Redan på första sidan får läsaren veta att huvudpersonen, Santiago Nasar, ska bli mördad. Förövarna är två bröder som - mycket motvilligt - g...
Ojos de perro azul
Tiden 1981; övers. Jens Nordenhök
Elva noveller skrivna mellan 1947 och 1955. De flesta utspelar sig på ett eller annat sätt kring en död, som så ofta i García Márquez författarskap. Man igenk...
Los funerales de la Mamá Grande
Åtta noveller, alla publicerade första gången 1962. Titelnovellen skildrar den makabert storslagna begravningen av Mamá Grande, en gång härskarinna över...
La mala hora (1962)
I ett litet välordnat colombianskt samhälle börjar någon plötsligt sätta upp smädesskrifter på invånarnas dörrar nattetid. Det dröjer inte l...
El otoño del patriarca (1975)
Tiden 1976; övers. Kjell A Johansson
En av de s k diktatorsromanerna (Miguel Angel Asturias, Alejo Carpentier m fl har också skrivit sådana). En skrämmande, bitvis nästan vämjelig, berättelse om en gammal...
La increíble y triste historia de la cándida Eréndira y de su abuela desalmada. Siete cuentos (1972)
Boken innehåller sju noveller skrivna mellan 1961 och 1972. Den längsta handlar om den unga Eréndira som tvingas bli prostituerad för att betala "skulden" till sin...
El coronel no tiene quien le escriba (1961)
Tiden 1971; övers. Karin Alin
Boken berättar om den gamle översten som varje fredag väntar på kajen för att ta emot ett brev med beskedet om sin pension. Han har väntat i 15 år, och han och...
Cien años de soledad (1967)
Tiden 1970; övers. Karin Alin
En rik och färgstark roman, som skildrar Latinamerikas historia i miniformat genom familjen Buendía. Romanen utspelar sig i byn Macondo; namnet har författaren hämtat från...

Dikter, noveller, essäer, utdrag, m.m.

Övers.
Föredrag/tal. Förekommer i Röster från Latinamerika.
Novell. Förekommer i Uppbrott. Latinamerikanska berättare., Novell. Förekommer i Röster från Latinamerika.
Novell. Ingår i antologin Uppbrott, Barrikaden,1982 och uppföljaren Röster från Latinamerika, En bok för alla, 1986, ur Mamá Grandes begravning. Tidigare ö...