Mario Vargas Llosa Jorge Mario Pedro Vargas Llosa

Vargas Llosa tillhör de mest lästa latinamerikanska författarna och är en av de mest produktiva. Det är också en författare som ofta vädrar sina politiska åsikter. En gång tillhörde han vänstern men omkring 1970 började han ta avstånd från sina tidigare idéer.

I dag är han en borgerlig reformist som skyggar starkt för allt som luktar socialism. Han har t ex stött de förmögnas och affärsvärldens kamp mot nationaliseringar av bankväsendet i Peru. 1990 var han högerns kandidat i presidentvalet.

Vargas Llosa har hämtat inspiration till flera av sina böcker antingen från den egna barn- och ungdomen eller från historiska händelser. I romanen La casa verde (Det gröna huset) spelar till exempel en grönmålad bordell han gick på som ung i Piura en viktig roll. Till grund för romanen ligger också en djungelresa som författaren gjorde tillsammans med en etnolog.

Vargas Llosa hade en lycklig barndom, trots att föräldrarna skildes strax efter det att sonen fötts. Tillsammans med modern flyttade han från födelsestaden Arequipa till sin mormor i Colombia. Där tillbringade han enligt vad han själv har berättat tio bekymmerslösa barndomsår, älskad och bortskämd av alla.

Chocken blev stor när han tvingades flytta tillbaka till Piura. Han vantrivdes i staden, som han beskrivit som enbart förslummad och smutsig, och i skolan led han av att vara flera år yngre än de andra. I samma veva återförenades föräldrarna och flyttade till Lima. För pojken, som trott att fadern var död, innebar detta en ny chock särskilt som förhållandet dem emellan blev ansträngt. Det blev inte bättre av att fadern skickade honom till militärhögskolan Leoncio Prado i Lima, vars atmosfär han senare skulle likställa med helvetet självt.

Åren där skildrar han för övrigt i sin genombrottsroman La ciudad y los perros (Staden och hundarna), utgiven 1962. Det är en djupt skakande bok, men i många av sina senare böcker har han i stället valt att häckla militären - med utstuderad elakhet.

Efter att ha sluppit ut genom Leoncio Prados portar läste han en tid vid universitetet och forsatte senare sina studier i Barcelona i Spanien. På 50-talet arbetade han bl a som journalist och radiokommentator i Lima. 1958 skedde så hans litterära debut, med novellsamlingen Los Jefes.

Efter äktenskapet med den tio år äldre släktingen Julia Urquidi, som varade mellan 1955 och 1963, gifte han om sig med en annan släkting, Patricia Llosa.

Från 60-talet och framåt har han bott allt mer utomlands - i Spanien, Storbritannien och Frankrike - även om han periodvis lever i sin stora villa vid havet i en av Limas finare förorter. Sedan 1993 har han utöver sitt peruanska medborgarskap även ett spanskt.

Mario Vargas Llosa är inte bara författare utan också litterär teoretiker och specialist på 1800-talets romankonst. Han har doktorerat i litteraturvetenskap vid universitetet i Madrid med en avhandling om den nicaraguanske poeten Rubén Darío. Han medverkar också i olika tidningar och tidskrifter med artiklar och reportageserier. Några av dessa har publicerats i svensk press.

1975 valdes han in i den peruanska akademin. I Jöran Mjöbergs bok Latinamerikanska författare (1988) finns ett kapitel om Vargas Llosa: "Vargas Llosa: våldsteamtik och machismomönster".

Några av senare års romaner är; El hablador, 2008 Lituma en los andes, 2009 El sueño del Celta, 2010 samt El heroe discreto, 2013

Mario Vargas Llosa blev 2010 års nobelpristagare i litteratur.

Eva Stenvång