Jorge Luis Borges Jorge Francisco Isidoro Luis Borges Acevedo

* 24 augusti 1899 i Buenos Aires, Argentina † 14 juni 1986 i Genève, Schweiz

Om Borges hette det länge att han var mästaren som i likhet med Graham Greene aldrig fick Nobelpriset. Själv ville han emellertid inte ha något. Han tyckte inte att hans noveller och dikter var mer än "fragment" och därför var de inte värda en sådan utmärkelse.

Jorge Luis Borges var redan vid sex års ålder fast besluten att bli författare. Som tioåring hade han redan hunnit skriva egna texer och översatt Oscar Wilde till spanska. Till saken hör att han lärde sig läsa engelska före spanska, därtill uppmuntrad av en äldre anhörig.

Åren 1914 - 1921 bodde Borges tillsammans med sin familj i Europa - först i Genève och sedan i Spanien. Vid hemkomsten återupptäckte han födelsestaden Buenos Aires, som inspirerade honom till den diktsamling han debuterade med 1923: Fervor de Buenos Aires. Författaren har dock blivit mest känd för sina noveller, kanske framför allt Ficciones och El Aleph som skrevs på fyrtiotalet. Han rörde sig tidigt i avantgardistiska kretsar och introducerade den så kallade ultraismen. Denna - inspirerad av bland annat kubismen - syftade till att reducera lyriken till dess mest elementära grund, metaforen (det bildliga uttrycket).

Han var ivrig att pröva nya vägar, och rörde sig från ultraismen över metafysiken till magikerns litterära spelplan.

Borges var inte bara född i Buenos Aires, han VAR den kosmopolitiska huvudstaden, som inspirerade honom till en prosa och lyrik som omfattade hela världen, mänskligheten och dess historia. Många berättelser utspelar sig ytligt sett i Buenos Aires eller i någon av dess förorter, som Palermo och Tudera, men begränsar sig inte enbart dit. Samtidigt skapade Borges en egen, labyrintisk värld där myter, legender och klassiska böcker spelade en stor roll.

Författaren hade många inspirationskällor, bland dem den nordiska mytologin och då särskilt den isländska. Han var mycket beläst och kände sig befryndad med de gamla grekerna och renässansens diktare. Bland svenska författare läste han gärna Strindberg och Swedenborg. Hans hustru María Kodama var av japanskt ursprung och öppnade dörren till den österländska berättarkonsten.

Borges författarskap fick en ny dimension från och med 1955, då han blev blind; blindheten tvingade honom att leva i en värld av fantasi och drömmar. Själv betraktade han faktiskt detta som en tillgång.

Borges var populär som författare, men han retade ofta gallfeber på folk med sina egendomliga åsikter och rabiata uttalanden. Han stödde öppet diktatorer som Argentinas Videla och Chiles Pinochet (som han besökte), och han stannade i Argentina under hela diktaturtiden. Samtidigt var det inte något traditionellt högerspöke som framlevde sina dagar i den ålderdomligt möblerade våningen på Maipugatan i Buenos Aires. Borges kunde mycket väl uttala sin avsky för svält, övergrepp och andra mänsklighetens fasor. När demokratiseringen kom välkomnade han den.

Jämfört med många andra latinamerikanska kollegor var Borges sparsmakad rent formmässigt och på sätt och vis mer europé - även om det sistnämnda i och för sig inte innebär något enhetligt. Dessutom har Argentinas band med Europa alltid varit starka. Borges betraktade Schweiz som ett slags andra hemland, och det var till Genève han till sina landsmäns stora bestörtning flyttade tre månader före sin död.

Vid sidan om sitt eget författarskap samarbetade Borges mycket med författaren och vännen Adolfo Bioy Casares. De skrev flera böcker tillsammans, de flesta utgivna under pseudonymen H. Bustos Domecq - allt från deckare till krönikor.

Läs om Borges i Jöran Mjöbergs bok Latinamerikanska författare (1988).

Ladda ned Anna Svenssons artikel om Borges i Göteborg och hans tal La literatura fantastica (fulltext på spanska) samtsupplement: Bibliografi över texter av och om Jorge Luis Borges utgivna i Sverige 1944-2008

Artiklar 

Einar Askestad om Borges och sökandet efter ord som ej skurits upp som en fisk. Gästkrönikan. Karavan 1999:4, S.54 Ana Martinez: Finns det något lika magiskt som resor. Ja, böcker. Karavan 1999:3, S. 40-42

Litterära priser 

Bibliografi – böcker

Argentinaren Jorge Luis Borges är en av 1900-talets mest inflytelserika och mytomspunna författare, men på svenska har han aldrig tidigare presenterats på ett övergripande...
El Aleph
Jorge Luis Borges berömmelse vilar framför allt på två böcker, den fiktiva essäistiken i samlingarna Ficcones från 1944 och El Aleph från 1949. Först nu föreligger de i kompletta svenska...
Ficciones
"Jag har mötet mellan en spegel och en encyklopedi att tacka för upptäckten av Uqbar", skriver Jorge Luis Borges om det dittills okända landet i"Tlön, Uqbar, Orbis Tertius" som ingår i hans klassiska...
Aura Latina 1999; övers.
De tre emblematiska berättelserna i Blåa tigrar är typiska för hans på en gång fantasifulla och klartänkta prosakonst och hörde till det sista han skrev. F...
La rosa profunda (1975), La moneda de hierro (1976), Historia de noche (1977), La cifra (1981), Los conjurados (1985) (1975)
Ett urval dikter ur Borges fem sista diktsamlingar: La rosa profunda (1975), La moneda de hierro (1976), Historia de noche (1977), La cifra (1981) samt Los conjurados (1985). Dikterna bär sp...
El libro de arena (1975)
Novellsamlingen innehåller 13 intensiva berättelser där drömmar, framtidsvisioner och magik blandas på ett för Borges karaktäristiskt sätt. Eva Stenvå...
El informe de Brodie (1970)
Noveller med motiv från förorterna kring Buenos Aires. Händelserna utspelar sig i början av 1900-talet, och det är våldet och hatet som står i centrum. I en av...
El oro de los tigres, 1972; Obra Poética, 1923-67; El hacedor, 1960; Elogio de la sombra, 1968-69 (1972)
Ett urval dikter ur El oro de los tigres (1972) samt tidigare dikter ur Obra Poética (1923-67), El hacedor (1960) och Elogio de la sombra (1968-69). Innehållet i dikterna är...
Ficciones, El Aleph (1944)
De 20 berättelserna, som skrevs på fyrtiotalet, utspelar sig i de mest skilda tider och miljöer och präglas av mystik och dunkla sammanhang. I titelnovellen förflyttas l...